– triss i fågeless

Juni är årets näst bästa månad statistiskt sett  vid Angarnssjöängen med avseende på antal observerade fågelarter. Medelvärdet för alla månadsrundor just denna månad är knappt 70 och spridningen har varit från 55 som minst till 80 som mest. Vad skulle nu denna fina försommardag kunna bidra med? Utmärkt väder, i alla fall ur mänsklig synpunkt (om man nu inte är bonde och längtar efter mera regn) och intressanta rapporter från tidigare dagar skapade en viss förväntan hos de dryga 30 personer, som samlades vid Örsta. Stefan Paulin tog befälet och redogjorde för sin marschplan: först raka vägen mot Midssommarberget utan att passera Tältholmen, därefter mot sydväst för skådning vid Byksberget, Lundbydiket och Grävlingholmen med den nyligen invigda WWF-plattformen. Om vi skulle traska runt hela sjöängen eller ej, fick bli ett senare beslut.

Redan från Örsta kunde vi konstatera, att de två ägretthägrarna, som valt att rasta här sedan den 1 juni fortfarande var på plats. Det här började ju riktigt bra! Väl uppe på berget kunde vi studera dem i detalj tillsammans med fyra årtor, en enda bläsand, knappa dussinet skedänder och hela nitton snatteränder. Sångsvansparet, som häckat på Lilla grundet, var ute på vattnet med sina två ungar och introducerade dem till Livet. Vadarsäsongen hade nått sin topp för ett bra tag sedan; ett par rödbenor, tre spelande enkelbeckasiner, några skogssnäppor och ett tjugotal tofsvipor var, vad vi lyckades hitta.

Vaktel hade ju hörts och rapporteras av många sedan 29 maj och runtom sjöängen. Är det en, är det två, är det flera, det vill säga tre? Åsikterna har gått isär. Denna morgon lyckades ifall några av deltagarna (med god hörsel!) höra åtminstone en vaktel, som uppehöll sig någonstans ute på åstaåkern.

Väl framme vid Grävlingholmen var det så dags för första kafferasten och ytterligare skådning. Mindre strandpipare lades till listan, men snart var det dags för större uppgifter, nämligen att hitta och lyssna på den mindre flugsnapparen, som hållit konsert i klosterbacks-skogen de senaste dagarna.

 

Promenaden mot nämnda backe via Broholmen blev väl hyfsat händelselös, men så belönades vi så småningom bland myggor och stormfällda träd. Inte fullt pådrag av den mindre flugsnapparen, men tillräckligt för att glädja oss med ytterligare ett raritetskryss!

Månlåsbräken, Skesta hage ⇑  Natt och dag / Lundkovall i St Ekhammaren ⇑

Den tilltagande sommarvärmen till trots så togs beslutet att gå varvet runt (några hade i och för sig på grund av tids- och annan brist beslutat att vända). Inga större sensationer på vägen mot Skesta hage och preliminär artgenomgång samt rast, kaffe och vila. Ytterligare sångare samlade vi dock på oss och så äntligen för de flesta den första törnskatan för året; Stora Ekhammaren bjöd på den.

En havsörn lades till rovfågelslistan under ”hemvägen”, en lista som annars inte blev så särskilt imponerande denna dag: tornfalk, brun kärrhök, fiskgjuse (med fiskelycka, se foto) och så havsörn blev det.

 

 

… och så hade vi naturligtvis ”vår” symbolfågel vattenrallen, som hörde av sig från ett antal ställen; minst fyra exemplar blev slutresultatet för den.

Ängsruta, spången mot Grävlingholmen  ⇑       Ängshavrerot, Örsta naturcenter ⇑

Mycket fokus på fåglar som vanligt under våra månadsrundor, men den biologiska mångfalden glömdes absolut inte bort. Ängshaverrot vid Örsta, den inte så vanliga vattenblinken ute sjöängen, sköldmöja i Lundbydiket, ängsruta på Grävlingholmen, lundkovall eller natt och dag samt blodnäva vid Stora Ekhammaren och den mindre allmänna låsbräken i Skesta hage var några av de kärlväxter, som väckte störst uppmärksamhet.

Blodnäva, St Ekhammaren  ⇑                            Skogsnäva / Midsommarblomster ⇑

Dagfjärilar hittade vi också, framför allt tistelfjäril, påfågelöga, aurorafjäril, mindre guldvinge samt flera vitfjärilar och någon blåvinge, som var för kvicka för att med säkerhet artbestämmas.

Vattenblink i full blom och på närmare håll

 

 

 

 

Den lilla hieroglyfnyckelpigan satte sig på någons termos, ett par jordlöpare ilade förbi och ett antal palpbaggar och dyngbaggar arbetade med att bryta ner ängarnas komockor. Skalbaggar studerade vi nämligen också!

Okänd art mitt i maten ⇒

Artgenomgång i Skesta hage ⇑   Hur gick det så med fågelartantalet? Jo, 74 stycken, ett klart godkänt antal och därtill med tre riktiga ess bland dem: ägretthäger, vaktel och mindre flugsnappare!

Tack till Stefan och övriga deltagare!

/Gunnar Hesse text, Karin Hendahl foto

Här följer några foton från Roland Olsson. Buskskvätta, sävsångare, 2x fiskgjuse.