I år genomfördes den nionde örnexkursionen i Angarngruppens regi den 10 januari, och som vanligt var målet de stora fälten väster om Örsundsbro.

Väderprognosen såg lovande ut med soligt väder, cirka 8 – 10 grader kallt och en del vind. Kallt väder och blåst från norr ger ju ökad kyleffekt så varma kläder var ett måste, men hur skulle örnarna agera? Vindar direkt från norr är inte optimalt, men klart bättre än inga vindar alls som vi hade under 2025 års exkursion.

07:30 samlades totalt 13 personer vid Korallens Vårdcentral vid Vallentuna centrum och vi delades upp oss på totalt fyra bilar. En kortare genomgång av dagens tripp genomfördes där vi beslöt att starta vid Hjälstaviken och Hårbyparkeringen då det dagen före rapporterats två övervintrande blåa kärrhökar födosökandes över vassarna. Som exkursionsledare fick jag tyvärr också meddela att detta år blir det första året jag inte hade någon joker att dra till med som bonus, då det generellt har varit dåligt med rariteter i närområdet. Men örnar vågade jag dock nästan utlova då det rapporterats minst tre olika individer från vårt målområde dagarna före denna.

På vägen till Hårbyparkeringen och Hjälstaviken stannade vi kort till vid densammas södra del kallat Svannäs, då det satt rovfåglar i ett träd som vi ville kika närmare på. Det visade sig till slut vara två ormvråkar.

Väl framme vid Hårbyparkeringen gick vi vägen ned mot fågeltornet ett par hundra meter för att få en bättre översikt över vassarna och ganska omgående ropades det ut en honfärgad blå kärrhök födosökandes lågt över vassarna. Bra start på exkursionen! I övrigt noterades ett par ormvråkar till, ett par korpar och ett antal kråkor. Även fasan observerades i hästhagarna vid Hårby gård.

Redan här insåg vi att det kommer att bli ganska kallt under dagen i vindarna, så att försöka hitta observationsplatser med lä behövde prioriteras om möjligt.

Nästa stopp var den klassiska lokalen vid Biskopskulla kyrka med utsikt över Landsbergaslättens dalgång. Normalt brukat det vara ganska mycket fågel som övervintrar i denna dalgång, och då främst kråkfågel och änder ifall ån i dalgången inte är isbelagd, men idag var det väldigt tomt i de kalla vindarna. Dessutom var det mycket snö och ån var isbelagd. Några i sällskapet drog sig tillbaka i kyrkans skydd för lite fika, medan andra valde att stanna lite längre utan skydd för vindarna. Dock blev det inga fågelobservationer att tala om, så beslut togs att omlokalisera oss till Vånsjöåsen där man har god överblick över hela Rydaslätten, samt att det finns en lada att ta skydd från de nordliga vindarna vid.

Biskopskulla kyrka. Ulric Ilveus.

När vi parkerat våra bilar vid Vånsjöåsens naturreservats p-plats pulsade vi oss genom snön ned till ladan. Under denna korta sträcka gick det första larmet om förbiflygande kungsörn för dagen ifrån Långtora flygfält, d.v.s. nån kilometer rakt framför oss. Så vi tog oss snabbt fram till ladan för att spana, men ingen örn i sikte. Dagens första fjällvråk sågs dock sitta i en trädtopp på Vånsjöåsen. Fjällvråken gjorde ett antal korta flygturer men återkom hela tiden till samma trädtopp.

Strax därefter observerade undertecknad en örn på långt håll över Långtora flygplats som drog mot norr. Trots långt håll gick det att utskilja kungsörnens arttypiska karaktärer, och troligtvis var det den tidigare utlarmade örnen som kom tillbaka.

Efter en stund ropades en udda observation ut om en gås som kom flygandes mot oss, men när den närmade sig så kunde vi se att det var en svan och när den var riktigt nära visade sig att det var en 2k sångsvan. Kul och oväntad observation.

Klockan hade nu passerat 11, och solen lyste från en klarblå himmel, och på sydsidan av ladan var det lä från de nordliga vindarna och riktigt skönt i solen.

Men för att se fåglar fick vi trotsa vinden och nu ropades det ut örnar på långt håll i norr. Tyvärr för långt håll för att kunna artbestämma dem, men känslan gav havsörn.

Vi beslöt att bryta upp och åka mot lokalen vid Fjärdhundraslätten som kallas Två lador. Här finns ju också en fin lada att söka lä vid, och förhoppningsvis var det även plogat så vi kunde parkera på ett bra sätt. Väl framme hade det snöat en del sedan senaste plogningen, men det gick att fint att parkera bilarna trots allt. Vi ställde oss på ladans läsida i solen och började spana av fälten i öster och i söder. Efter en liten stund noterades två större fåglar över skogarna i öster och det visade sig vara både en kungsörn och en adult havsörn. Kungsörnen blev attackerad av två korpar, så storleksskillnaden hjälpte till att utesluta fjällvråk från kungsörn på ett bra sätt, då viss osäkerhet rådde till en början.

Efter en kortare stund kom en ny havsörn, en ung individ, sträckande från väster mot öster och låg och seglade en stund över samma skog som de tidigare örnarna. Senare sågs ytterligare en havsörn och även denna var yngre. Strax innan vi beslutade för att åka tillbaka till Rydaslätten såg vi tre havsörnar i samma skruv över skogen i norr.

Tanken var nu att stanna till vid Myrsjö gård för att spana ut över Rydaslätten igen, alternativt om det var oplogat stanna till vid Gumsbacken där vi tidigare år har sett örnar flera gånger. Tyvärr var båda tilltänkta parkeringar oplogade, så vi fick fortsätta vår bilfärd västerut längs med Rydaslätten fram till Nysätra kyrka. Klockan var nu strax innan två på eftermiddagen, så ett gemensamt beslut togs här att avbryta exkursionen då vi dels kände oss ganska nöjda med antalet örnar vi observerat, dels att värmen i bilen lockade mer än att stå ute i den kalla vinden ytterligare någon timme.

På vägen tillbaka mot Vallentuna stannade den bil jag färdades i vid den plats vi förra året observerade mufflonfår, men inga djur observerades. Kanske ville inte de heller gå ut på fälten i den kalla nordanvinden.

Summerat blev det en bra ”örndag” med två kungsörnar och minst tre havsörnar, trots kalla nordliga vindar.

Stort tack till alla glada deltagare denna soliga men kalla dag! Välkomna 2027 igen!

Exkursionsledare och rapportör
Ulric Ilveus