En strålande morgon – sol, nästan vindstilla och markfrost. Värdinnan för dagen Mia Agvald Jägborn kunde hälsa hela 55 deltagare (om jag räknade rätt) välkomna. Mia förkunnade en traditionell medsolsrunda.

Redan från parkeringen siktade några av oss ett 10-tal korpar på Åstaåkern tillsammans med gäss, tofsvipor, ett par tranor och tre rådjur. Vid Örstastugan hördes sånglärkor, bofinkar och rödhake.

På Tältholmen ska det höras trädlärka vid den här årstiden, och det gjorde det också. Den t.o.m. sågs. Men det som dominerade var nog koltrast och bofink samt grönsiskor vars fina läten följde oss ända fram till Midsommarberget. Som sig bör sjöng (och sågs) också en dubbeltrast, och på avstånd kunde man med god hörsel uppfatta en sjungande taltrast.

På skådarplatsen på Midsommarberget blev det nog lite trångt. Om 225 graders synfält ska delas upp på 55 personer blir det typ 4 grader per person, dvs. en ganska liten tårtbit. Kanske inte en helt relevant liknelse, och förhoppningsvis kunde de flesta inmundiga vad som fanns att ta del av. Långt bort på andra sidan sjöängen betade gäss, både vitkindade gäss och bläsgäss. En ordentlig deltagare slog fast att där fanns 238 vitkindade gäss. Antalet bläsgäss var i samma storleksordning. I vattnet fanns de flesta änder som man ska kunna se vid den här årstiden – gräsand, snatterand, bläsand, kricka, skedand, vigg och knipa. Senare kunde också stjärtand tillföras listan. Spridda över hela sjöängen guppade sothöns och skrattmåsar.

Vid Lundbydiket fanns både en sädesärla och en större strandpipare att kryssa, förmodligen årskryss för många (och för mig). I rovfågelväg kunde vi räkna in en tornfalk långt borta mot Åsta, en ormvråk på en ledningsstolpe och ett par bruna kärrhökar.

Grävlingholmen kommer jag mest ihåg för kaffet och för en sjungande sävsparv ute i vasshavet. De flitiga deltagarna hittade en också en mindre flock med hämplingar låångt borta på Åstaåkern.

Klosterbackens skogsrunda gav en bra utdelning idag – järnsparv, gärdsmyg, stjärtmes, gulsparv och mindre hackspett.

Den havererade bron över floden Lingsbergsdiket var nu reparerad och kändes trygg – men vi saknade nog bänken!

Etappen mot Skesta hage var som vanligt mest en transportsträcka, men här dök i alla fall upp en fiskgjuse, som nog också var årskryss för många. Ett par ängspiplärkor flög upp ur strandvegetationen. På andra sidan sjöängen patrullerade en gråtrut.

I Skesta hages nya rast-och grillplats blev det en andra rast samt artgenomgång. Vi lyckades till sist enas om att vi sett/hört 65 arter, och som vanlig resonerades det om att vi ju borde kunna få in några arter ytterligare, t.ex. havsörn, gråhäger och nötskrika, på vägen mot Örsta.

Jo, vi fick faktiskt några arter ytterligare, men inte riktigt de vi trodde. Det blev havstrut, sparvhök och till sist, sedd från parkeringen av några eftersläntare, en havsörn. Dessutom dök det under återfärden till Örsta upp en större brunfladdermus som kunde både ses och fotograferas under en längre stund.

Resultatet 68 fågelarter är ett mycket gott resultat för en aprilrunda. Medel är 58 arter, och endast två aprilrundor har gett fler arter än dagens resultat (77 arter år 2017 ligger i topp). Och så hade vi ju tur med vädret!

Tack Mia för det trevliga värdskapet, och tack fotograferna Gunnar Hesse och Thomas Centerström för bilderna samt Anders Vass och Per Johansson för fotografierna på större brunfladdermus.

Text
Per Gullberg