Dags igen för den årliga nattsångarrundan. En ljummen kväll med svag vind och en mestadels molntäckt himmel. Starten vid Örsta kl 21:30 lockade hela 15 personer som hälsades välkomna av kvällens värd Mia Agvald Jägborn. Noterbart var att av de totalt 16 deltagarna var 11 kvinnor och 2 unga pojkar. När senast hade vi sådan kvinnomajoritet på en fågelrunda?

Vi stuvade in oss i fyra bilar och styrde först mot Kvarnbadet i Vallentuna. Där var det inte en flod av sångare som vid andra tider på dygnet, men väl en flodsångare. Den satt där den suttit den senaste tiden, i en torr buske ett stycke nedanför kvarnen. Den hördes bra och kunde också ses i skymningsljuset, och stördes nog bara av en sånggalen näktergal intill. Tornseglare fyllde himlen på insektsjakt. Någon trastsångare – som hörts här periodvis under våren – hörde vi däremot inte.

Flodsångare vid Kvarnbadet. Foto: Christer Hjert

Nästa stopp blev Hagby Ekopark vid Fällbro, och här fanns det också sjungande näktergalar och en rödhake. Behållningen blev annars tiggande hornuggleungar hörda från en åkerholme.

Hornuggleunge fotad med 850 mm brännvidd. Foto: Christer Hjert

Vidare i natten styrde vi mot Åholmen vid Fysingen. Redan vid parkeringen tutade två rördrommar. En dvärgpipistrell kunde artbestämmas med Mias fladdermusdetektor. Vi lyssnade här framför allt efter trastsångare, men ingen säker notering blev det från spången på väg mot tornet. Men en sådan kör av näktergalar och sävsångare i kombination med nära, nästan vibrerande, rördromstut som vi fick njuta av! Säkert närmare 10 näktergalar och lika många sävsångare. Under återvandringen på spången hörs plötsligt enstaka krax från en trastsångare, men något regelrätt sjungande blev det aldrig.

Vidare mot Skånela kyrka, varifrån det rapporterats kornknarr senaste tiden. Och, jo, efter att vi nästan gett upp, hördes en kornknarr på avstånd. Lite svår att höra ordentligt, men den fanns tveklöst där ute i natten.

Nu mot hemmaplan och Ådalen vid sjöängens utlopp. Även där möttes vi av näktergal när vi promenerade ut längs ån för att lyssna efter kärrsångare. Och kärrsångare fick vi verkligen, intensivt sjungande på nära håll. Bättre går knappast att uppleva den här härmsjungande fågeln – i sången fanns alla möjliga arter. Kärrsångaren ackompanjerades av sävsångare, och i riktning mot sjöängen en småfläckig sumphöna.

Kärrsångare, foto Christer Hjert

Sista anhalten för natten blev skogsmarkerna mellan Kristineberg och Gamla Harsbro, med hopp om nattskärra. Nu hade det börjat ljusna lite grann. Första stoppet på Bromsebyvägen gav en sjungande trädlärka. Vid nästa stopp hörde vi ett för oss okänt läte, en uggla föreslog någon. Men då kom den flygande över vägen, nattskärran! Fågelguiden på telefonen bekräftade att lätet vi hörde var nattskärrans lock. På avstånd kunde också några av oss uppfatta en spelande fågel. Förbi oss flög också spelande morkulla. Ett par ytterligare stopp på vägen mot Harsbo gav inga fler nattskärror, kanske var det nu för ljust. Men vi fick en fin upplevelse av en uppvaknade fågelkör bestående av bl.a. taltrast, koltrast, rödhake, rödstjärt, gärdsmyg och en ivrigt ropande gök.

Därmed var årets nattsångaruflykt till ända när klockan närmade sig 03. Tack Mia för att du ordnade en sådan fin tur i försommarnatten, och tack alla deltagare för ert visade intresse!

Vid pennan – Per Gullberg