Månadsrunda 5 december 2007

Inte duggregn, inte regn – men vått var det.

Väderutsikterna var inte de bästa och antalet skådare som samlades vid Örsta var därför ”bara” tolv stycken. Sannolikt skulle de flesta fåglarna hittas vid matningen i Skesta hage och därför beslöt vi att gå dit. Men stopp på vägen förstås på Midsommarberget. En gräsand hördes och en sångsvan sågs ta sig runt i vattensamlingarna som en isbrytare.

Skogskanten bortom fågeltornet brukar alltid ge lite mestågsarter. Så även denna gång med tofsmes, nötväcka, kungsfågel, blåmes och talgoxe. Dammen vid utloppet var istäckt, så där fanns inget att hämta. Vattenståndet hade på några dagar gått upp från omkring 8,8 m.ö.h. till 9,28. Avrinningen gick trögt eftersom det finns hinder i ån nedströms. Ute i vassen uppehöll sig blåmesar och talgoxar som födosökte på bredkaveldun och vasstrån. En större flock björktrast födosökte på de nyligen frästa strandområdena, där fanns också någon koltrast. Spångsystemen var ytterst hala, eftersom nattens frusna vatten låg kvar.

Som väntat var det livligare vid fågelmatningen i Skesta hage, som nu är igång. En stor flock på uppskattningsvis 70 grönfinkar höll till här, liksom blåmes, talgoxe, nötväcka och skata. En svartmes och en entita kunde så småningom sorteras fram. Nere i hagen noterades några grönsiskor. Någon nötskrika passerade också. Under fiksapausen i närheten av fågelmatningen kunde vi se fyra sångsvanar passera norrut på låg höjd.

Vi tog för ovanlighetens skull vägen tillbaka förbi Skesta, Seneby och Ådalen. Den stäckan gav ytterligare grönfinkar (antagligen samma som vid matningen), samt tre sannolika gråsiskor. Vid Ådalen vände vi in mot sjöängen och följde sjökanten tillbaka till Midsommarberget. Där hade vi artgenomgång, vilken resulterade i 23 arter. Stina hade satt 24 arter som dagens ”skamgräns”, så alla ansträngde sig till det yttersta för att få se åtminstone en kråka. Men nix! På vägen ned från berget såg några den fjällvråk som håller till på Rökarbacken, sydväst om Örsta Västergård, så det blev 24 arter till sist i alla fall. Inte så dåligt trots allt. 2006 fick vi ihop 26 arter, men mer av ”höstrariteter”, och 2005 med ungefär samma väder som idag bara 18 arter.

Dyblöta gav sig alla hem för att torka kläder och få i sig något varmt.

2008-01-02 Hans-Georg Wallentinus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.