Månadsrundan 3 mars 2010

– med snö över knäna!

Vintern fortsätter oförtrutet! Snödjupet är nu över halvmetern. Dessutom hade
det varit tö några dagar, så det var en skare som varken bar eller brast,
åtminstone inte för fullvuxna skådare. Elva skådningssugna, inklusive Lova, 3
och Saga 11 mån., samlades vid Örsta. Det stod ganska snart klart, att det
skulle bli en tuff dag med skaren. Därför körde vi, efter att ha kryssat av
gråsparv, runt sjön till Skestaparkeringen. Därifrån var det inte så långt ned
till matningen och dessutom en något upptrampad stig. Det var inte sådär
våldsamt mycket fågel vid matningen, men blåmes och talgoxe fanns det förstås.
Dessutom större hackspett, pilfink, grönfink, nötväcka och entita (två stycken).

rast-20100303

Fikapaus i solen nere vid sjöängen. Foto: Anders Barkengren.

Vi tog oss sedan ned till stranden för förmiddagsfika. Varfågeln siktades snart i en trädtopp på Stora ekhammaren och några korpar flög förbi över Tornskogen. Här nere var det lä för den kyliga nordanvinden och solen sken faktisk riktigt lovande. Men så långt som till dagsmeja gick det inte. I mitt stilla sinne undrade jag, som är nästa månads värd, hur många meters snödjup det kommer att vara då.
Senebyvagen-20100303
 
Jaha, vad skulle vi göra nu då? Stefan Paulin, som var dagens värd, föreslog att vi skulle gå längs vägen till Seneby och tillbaka. Nu anslöt Gunnar Hesse till gruppen, så vi blev till slut 10 vuxna. I bortre delen av Skesta hage höll en sidensvansfklock på 15-16 fåglar till och längre bort fanns några hus med fågelmatning. Där flög en flock på tio grönsiskor omkring, förutom de ”vanliga” fågelbordsarterna. Gulsparvar syntes lite här och där, men aldrig några flockar att tala om.

Plötsligt fick vi se en älgko med två kalvar, som kom travande från Skesta hage. De tog kurs ned mot ån. Här utspelade sig ett drama, eftersom kon lätt kom över ån men ungarna tvekade. Speciellt en av ungarna kom på efterkälken och missade det spår mamma hade tagit och sprang åt ett helt annat håll. Vi får bara hoppas att de så småningom kunde återse varandra, annars ligger väl den ensamma kalven illa till – speciellt en sådan här vinter. Det märkliga var att mamma inte stannade och såg till att ungen följde med.

algar-20100303

Älgar nedanför Skesta. Foto: Anders Barkengren.

Artgenomgången, som för omväxlings skull gjordes utanför Seneby, gav 22 arter, vilket vi tyckte var bra eftersom inga flyttfåglar hade fyllt på listan till skillnad från marsrundan 2009. Mars 2009 gav 30 arter, en bit från rekordet på 34. Minsta antalet på en marsrunda har varit 17 arter.

Hans-Georg Wallentinus

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.