Exkursion med AG och StOF 23 april 2005

– nytt deltagarrekord igen!!

Det var en överväldigande stor grupp fågelintresserade som samlades vid Örsta lördagen 23 april för årets andra StOF-exkursion vid Angarnssjöängen. Några minuter över sju kunde Stefan Paulin, trots en del minusgrader räkna in mer än 70 deltagare. Senare tillkom ytterligare några. För att ge rimliga villkor för alla att få se och lära känna de arter som sjöängen kunde erbjuda för dagen bildades tre olika exkursionsgrupper. * Kalle Sjöholm, Lars Frankenberg och Jesper Norrby gick iväg med en grupp mot Byksberget för att fortsätta mot Grävlingholmen och Klosterbacken inklusive en avstickare ut på Åstafälten. * Svante Söderholm och Ulf Linnell promenerade med sin grupp till Midsommarberget, där Jan Andersson tillstötte och gav extra support. Därefter följde de den första gruppen i spåren mot sydväst, medan * Stefan Paulin, Viggo Norrby och Jan Sollenberg vandrade med en tredje grupp genom skogen till Utloppet för att sedan återvända utmed strandkantens ”blåa bård” till Byksberget och Lundbydiket.

 

Exk050423-a8

Var är lappsparvarna? – draget går över Åstaåkern. Foto: Bo Gustafsson

Framåt middagstid sammanstrålade alla tre grupperna vid Midsommarberget för artgenomgång i den efter en kylig morgon värmande solen. Då kunde ett 50-tal uthålliga skådare räkna in totalt 81 arter tillsammans. Alla tre grupperna hade inte sett allt. En grupp var t.ex. ensam om att på håll se en subadult kungsörn över Skesta hage, medan de två andra stötte upp lappsparvar på Åstaåkern. Vid Byksberget kunde i alla fall alla stifta bekantskap med mindre strandpipare och rödbenor på nära håll och ute i maden simmade och dök de flesta av de årligt återkommande änderna: årtor, krickor, snatter-, sked-, brun- och bläsänder bland annat. Storskrakar och storspovar sträckte förbi. Rovfåglarna var inte så många, men utöver kungsörnen kunde brun kärrhök, fiskgjuse och ormvråk betraktas. Och lärkor av olika slag sjöng, stenskvättan satt på sin stolpe, sävsparvar hängde i vassen samt skogs- och ringduvor och en och annan enkelbeckasin korsade luftrummet. Efter visst letande dök också till slut en svarthakedopping upp bland vasstuvorna. Grågäss och tranor rastade på fälten. Och över allt väsnades förstås skrattmåsar och tjingade tofsvipor. Men någon havsörn dök aldrig upp.
2005-05-03 Ulf Linnell
 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.