Den 29 april, 20:30 – 22:30, genomfördes den första ”akuten”. Exkursionsledaren var ensam deltagare. Eftersom det blåste ganska starkt var aktiviteten inte över sig bland de mer intressanta arterna. Däremot spelade tofsvipa vackert utanför fågeltornet. Rödbena och grönbena hördes också. En nordisk fladdermus drog förbi som hastigast och åkergrodor spelade i sjöängskanten.
Den andra omgången var den 1 maj, 18:30 – 22:30. Tre deltagare inklusive ledaren. Även denna kväll var det för mycket blåst. Tofsvipa och åkergroda spelade. En ensam padda hördes också. Vid Byksberget kunde artkaraktärerna hos större och mindre strandpipare jämföras på närhåll.
Tredje omgången var 6 maj, 20:30 – 23:30. Sex deltagare inklusive ledare. Värdet var nu helt annorlunda mot de två första omgångarna: helt vindstilla och molnfritt. Det blev därför ganska kyligt mot sena kvällen och fladdermössen visade ingen större aktivitet. Vi sökte igenom området mellan Grävlingholmen och fågeltornet. Ett par årta låg söder om Byksberget, men hanen lät höra sitt spelläte bara helt kort. Några gluttsnäppor lockade. När mörkret började falla kom flera av de nattaktiva arterna igång. Fyra olika småfläckiga sumphöns spelade, liksom två vattenrallar. Tofsvipa, rödbena och mindre strandpipare hördes också. Det var ett livligt enkelbeckasinspel vid Lundbydikets utlopp, medan det var ganska tyst på fåglar mot fågeltornet. Inga sångare kunde spåras upp ens med parabolmikrofon – kanske det var för kallt. Den rördrom som hade hörts på morgonen höll också tyst. Endast sporadiskt åkergrodespel, det börjar nog bli sent på säsongen nu.
Ett litet ljudexempel Angarn 060506 från kvällen 6 maj. 0’00” Småfläckig sumphöna, 0’58” Tofsvipa flyktspel samt skrattmåsar i bakgrunden. Vid 1’05” kommer en vattenrall in. Vattenrallen återkommer efter 1’38” och håller på till 1’53”, då tofsvipa flyktspelar igen. Efter 2’10” återkommer vattenrall till inspelningens slut. Filen ligger i MP3-format.
Fjärde kvällsakuten: 11 maj, 21:30 – 23:15. Nio deltagare inklusive ledare. Vid Lundbydiket fanns ingen dubbelbeckasin, men vi hörde en årta spela en kort stund. Småfläckiga sumphönsen höll tyst, förutom ett exemplar som hördes mycket kort utanför tornet. Spel från större strandpipare och rödbena kunde jämföras (lyssna på ljudklippet nedan). Enkelbeckasiner tickade oavbrutet och det förekom en del flyktspel också. Bort mot tornet kunde vi höra ljudet av en nordisk fladdermus via detektorns högtalare. Grodspelet verkar nu helt avslutat för våren. En flock grönbenor drog iväg då det blivit mörkt. Tärnor hördes från området utanför Byksberget.
Ett kort ljudexempel från kvällen 10 maj (men vi hörde samma arter den 11:e). 0’00” sothöna och vattenrall (”köckande”). Vattenrall hörs i bakgrunden i merparten av inspelningen. Vid 0’48” låter den höra ett avvikande läte. Tofsvipa flyktspelar också då och då. Större strandpipare lockar vid 0’10”, 0’17”, 0’38” och 0’42” och spelar 0’20” – 25″. Enkelbeckasin ”tickar” från 0’26”, en grönbeneflock ger sig iväg 0’42” och rödbena spelar 0’51” och 1’06” till inspelningens slut. Filen ligger i MP3-format.
Femte kvällsakuten, 17 maj, 21:30 – 23:00 regande bort till stora delar. Ändå deltog fem personer inklusive ledare i kvällsrundan. Hörda arter: enkelbecksin (ganska många spelade), större strandpipare, rödbena, grönbena, skogssnäppa, svartsnäppa och vattenrall (ett slött exemplar) var kvällens ”skörd”.
Den sjätte kvällsakuten genomfördes natten mellan 30 juni och 1 juli. Tolv personer deltog i kvällens runda inklusive undertecknad. Aktiviteten hos de kvälls- och nattaktiva fåglarna har avtagit i betydande grad. Ute i sjöängen hördes bara enstaka säv- och rörsångare. Skrattmåsungar skränade efter mat och de vuxna fåglarna lät också höra sig. Någon enstaka fisktärna fick också chansen att låta höra sig genom skrattmåskören. En uggla flög över på ganska hög höjd med kurs mot Kusta. Eftersom det var ganska tyst i sjöängen, förutom skrattmåsarnas ljudmatta, beslöt vi att åka mot Össeby-Garn. Under vandringen upp till parkeringen lät en småfläckig sumphöna höra sig en bit upp i Lundbydiket. Vid Brottby hade flodsångaren tystnat, men längs Pukebyvägen i Tärnanområdet, kunde vi till slut få höra en nattskärra spela, trots att natten blivit kall. Den satt ganska långt från vägen, väster om stora Harsjön.
Detta var den sista kvällsfågelakuten, men om det finns intresse, kanske den återkommer nästa vår.
2006-07-01 Hans-Georg Wallentinus