Sittoglo den 3 maj 2015

– ur led är tiden?

813

Fullmånen sprider sitt kalla ljus över en annars mörk Örsta by. Det är lördag kväll. Klockan är tio i tolv. Gardinerna är fördragna och ordentliga människor håller sig inne.

Då – slår nattskådarna till. Samlar sig på berget för nattens riter.  Anteckningsbok, penna, ficklampa och öron är hjälpmedlen. Kikare och matsäck i beredskap. Det är ännu mörkt. Att lyssna, är det som gäller. Svag nordlig vind. Fyra-fem grader (varmt). Inget flyg. Ingen trafik. Bara ett svagt prassel från de fem skådarnas rörelser.

796 799 804Klicka bild

Tystnad är ingenting för de många vattenrallarna. Att väsnas och skrika så mycket som möjligt, är tydligen lockande för en hona av samma art. På dagarna grågäss. På nätterna vattenrall. De går i skift.

Med rallarna som kuliss, hörs ett svagt tock-tock-tock-. En dvärgbeckasin låter svagt från vassarna mot mittdiket. Ett kacklande läte hörs från de silvergrå vassarna. Kan det vara den rörhöna många missade på StOFexkursionen. En rörhöna är det i alla fall. Sen hörs varken beckasinen eller hönan av sig mer.

Rallarna fortsätter men orken tryter och det blir en ljudsvacka tills sävsparv och sävsångare tar över som kör.

Tiden går och månen med den. Molnen skymmer till o från. Som en matta på vattnen, återspeglas månljuset med tilltagande guldfärg. Änder och gäss med markanta silhuetter flyter omkring på mattan. Månen vilar sig till slut på en molnkant, likt tevens vädersol, för sedan slå ned i Klosterbacken och ljudlöst försvinna. (Vad annars?)

813 828 830

Det blir lite mörkare ett tag, för att sen åter ljusna något. En efter en vaknar fåglarna till liv. Landfåglar till skillnad mot sjöängens fåglar har mer ordnade sovtider. De vaknar till soluppgången, sjunger en stund, för att vara först på plan och få upp värmen. Sen äter de, men glömmer inte sjunga. När trädlärkan har frukost är en gåta. Tältholmens lärka startar försiktigt redan vid ett. För att sedan kraftfullt underhålla oss till sen morgon, utan hörbar paus. Stenskvättor och flugsnappare avslöjar sig lätt med sång innan de syns. Mindre pigga skådare fyller tyst på allteftersom, för att så småningom bli ett tolvtal.

Silvervassen förädlas nu till guld med solens hjälp. Skådarna står huttrande, även om det inte talas så mycket om det, i det tilltagande solljuset. Som dock ej faller där det skulle göra mest nytta.  På huttrarna. Den kraftfulla trastkören tar sig ton. Tal- och koltrast tävlar med sina artfränder. Instucket här och där tar och talgoxe, gulsparv och många andra i.

Det är nu som kikarna kommer till allmän användning. En del har ju redan försökt tyda de grå skuggorna i vasshavet. Men nu inte en och en som tidigare. Nu ropas gruppvis med arter ut. Noteringarna halkar efter. Men det stora blocket, med det stora resultatet som vi alla samlas runt, fylls på allteftersom.

Kaffe o smörgås på stående fot hinns med ibland, i närheten av tuben, för att inte missa något. I ivern att vara först, ropas en del galna artförslag upp, men med snabb korrigering, efter kommentarer från kringstående. Men det är ok.

859831 832

Nu är solen uppe och det är riktigt kallt. Nollgradigt och en ökande nordvästlig vind hindrar inte fåglarnas sång. Däremot vridandet på kikarnas rattar med tjocka vantar. Med dåligt fokus ser man inte rovorna på tre kilometers håll.

Ytterligare skådare sällar sig till Angarngruppens, trots vårt inte lågmälda utbyte av arter och orienteringspunkter. – ”Högt uppe! Klockan två om det vänstra vita molnet! Som ligger till höger om det svarta!” Ser ni inte molnet? Åh! Jag börjar om…. Eller ”Två björkar och en tall. Lite till höger tallen så är det en sten. På den stenen sitter den. Nej!! Nu försvann den. Timme ut o timme in. Mer kaffe.

Vi intalar oss att det är vår. Men den är lite olika mot andra. Brukar inte svalorna komma nu? Man glömmer lätt och minnet får stämmas av mot anteckningar. Men nu kommer faktiskt svalorna. Både hus-o ladusvala. Men då borde ju backdito dyka upp. Men nej.

Somliga hör och ser mer än andra. Så det gäller att hänga i och välja om man ska titta på ”sin” tornfalk eller byta till det som kanske är ”någons” eventuella lärkfalk.

Sen blev det korvobröd till skrattmåsarnas klagokör. Det blev en närobs på kaja som dock inte sett korv förut och sticker utan.

Närområdet känns avklarat och lufthavet spanas av efter flimriga prickar. Eller är det ögonen som går i kors. Vråkar o skarvar ok. Råka? Men alla små tättingar som strävar norrut är knepiga. Det saknas arter säger någon. Så lite vadare. O.s.v…..Men en efter en knaprar vi vidare i resultatlistan. Blocket får nya pluppar och vi får vara nöjda med över nittio arter. Rekord? – nästan.

Sen gick vi som var kvar hem.

Varför ändrade vi datum? Fåglarna bangar ju inte. Väderprofetsiorna utlovade 48 timmar regn och inte skurar, kring den tänkta tiden, men med en liten lockande sol dagen efter, slog vi till med en ändring. Och det blev ju inte fel.

De 12 på berget: Stefan, Svante, Roffe, Lasse, Björn, Christina, Bernt, Ulric, Roland, Dan, Jens, Anders.

Personligen upplevt och nedskrivet av Björn Nordling och Roffe Andersson tog bilderna

art tid

Diagrammet Svante Söderholm

Den nitioen arter långa listan Stefan Paulin

  1. Sångsvan
  2. Grågås
  3. Kanadagås
  4. Bläsand
  5. Snatterand
  6. Kricka
  7. Gräsand
  8. Stjärtand
  9. Årta
  10. Skedand
  11. Vigg
  12. Knipa
  13. Salskrake
  14. Storskrake
  15. Fasan
  16. Smådopping
  17. Svarthakedopping
  18. Storskarv
  19. Rördrom
  20. Gråhäger
  21. Havsörn
  22. Brun kärrhök
  23. Sparvhök
  24. Ormvråk
  25. Fiskgjuse
  26. Tornfalk
  27. Lärkfalk
  28. Vattenrall
  29. Rörhöna
  30. Sothöna
  31. Trana
  32. Mindre strandpipare
  33. Ljungpipare
  34. Tofsvipa
  35. Brushane
  36. Dvärgbeckasin
  37. Enkelbeckasin
  38. Storspov
  39. Svartsnäppa
  40. Rödbena
  41. Gluttsnäppa
  42. Grönbena
  43. Skrattmås
  44. Fiskmås
  45. Gråtrut
  46. Havstrut
  47. Fisktärna
  48. Silvertärna
  49. Tamduva
  50. Skogsduva
  51. Ringduva
  52. Kattuggla
  53. Gröngöling
  54. Större hackspett
  55. Trädlärka
  56. Sånglärka
  57. Ladusvala
  58. Hussvala
  59. Trädpiplärka
  60. Ängspiplärka
  61. Gulärla
  62. Sädesärla
  63. Rödhake
  64. Buskskvätta
  65. Stenskvätta
  66. Koltrast
  67. Björktrast
  68. Taltrast
  69. Rödvingetrast
  70. Sävsångare
  71. Rörsångare
  72. Lövsångare
  73. Svartvit flugsnappare
  74. Blåmes
  75. Talgoxe
  76. Nötväcka
  77. Nötskrika
  78. Skata
  79. Kaja
  80. Kråka
  81. Korp
  82. Stare
  83. Pilfink
  84. Bofink
  85. Grönfink
  86. Steglits
  87. Grönsiska
  88. Hämpling
  89. Domherre
  90. Gulsparv
  91. Sävsparv

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.