– kråka, någon?

Äntligen vinter! Tretton grader kallt vid avresan hemifrån och dimbankar lite här och var, men prognosen var hoppfull med några få minusgrader, absolut vindstilla och solsken framåt sena förmiddagen och så småningom fick spågummorna och spågubbarna rätt. Vid samlingen vid Örsta klockan halv nio hade ju inte solen ens masat sig upp och molntäcket var då tämligen tjockt. Arton personer slöt upp för årets första månadsrunda och Stefan Paulin var premiärledare. Stefan föreslog, att månadsrundan verkligen skulle leva upp till sitt namn och bli just en runda och så blev det.

Första riktiga anhalten efter avmarschen blev naturligtvis fågelmatningen vid Midsommarberget. Krogen var morgonöppnad, men inte var det många gäster vid denna tidiga (?) tidpunkt. En svartmes, några få talgoxar, nötväcka, större hackspett och så ett tjugotal blåmesar, som kom överflygande, när vi bestämt oss för att tåga vidare. Toppen på berget avstod vi från denna dag, då sjön nu efter några få kalla dygn blivit helt isbelagd. Enda rinnande vattnet fanns i form av några av de småbäckar, som rinner ut i sjön. Dessa genomsöktes för övrigt konsekvent under promenaden för att försöka upptäcka någon duckande dvärgbeckasin, men helt utan framgång blev dessa ansträngningar. Skäggmes och varfågel spejade vi också efter, men de gäckade oss också. Skulle vi inte ens nå upp till dagens ”skamgräns”, dvs. lika många fågelarter som antal deltagare? Nåja, vi hade ju bara avverkat knappt en tredjedel av sträckan, så hoppet fanns naturligtvis fortfarande kvar.

Fram mot Hackstakullen styrde vi kosan, sedan över ån vid dämmet och mot Skesta hage. Nu hade solen vunnit dragkampen med molnen och vi hade ett fantastiskt vackert vinterlandskap omkring oss.

Rast, vila i hagen och naturligtvis den första kafferasten! Entita, pilfink, gulsparv, nötskrika och två stiliga sidensvansar på tämligen nära håll blev nya artupplevelser mellan tuggorna. Minsann också en storskrake sträckande mot sydväst.

Vi lämnade hagen och strax nedanför backen mot Lilla Ekhammaren stötte vi ihop med en liten flock om fem gråsiskor. Nära håll också. Stiligt!

Promenaden mot Klosterbacken resulterade ornitologiskt i havsörn på långt håll och domherre. Vi tog svängen genom skogen innan Klosterbacken och njöt av en totalt myggfri skog, som dessvärre också var relativt fågelfri. Nåja, kungsfågel fick väl duga.

Men var fanns kråkorna? Kaja och skata lyckades vi hitta ett tjogtal av per art, en korp hördes på avstånd, men kråkan? Vi försökte sannerligen, men denna dag var de någon annanstans.

Gråsparven i Örsta fick enligt traditionen bli dagens sista art och vi kunde då slutligen konstatera, att vi med förenade krafter lyckats skrapa ihop 22 arter. Långt ifrån månadens högstanotering om 32 arter, en hygglig bit över bottennoteringen på 18 arter och tack och lov fyra fler än antalet deltagare. :o)

En mycket trevlig utflykt blev det! Tack alla, som kom!

Text Gunnar Hesse Foto Karin Hendahl och Roffe Andersson

Artlista

storskrake

havsörn

tamduva

större hackspett

koltrast

björktrast

sidensvans

kungsfågel

entita

svartmes

blåmes

talgoxe

nötväcka

nötskrika

skata

kaja

gråsparv

pilfink

gråsiska

domherre

gulsparv

korp