Angarnsjöängen i RUFS 2050 – ny Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Artikel för Rallen nr 3 2016

Angarnsjöängen i RUFS 2050 – ny Regional Utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Under den intensiva vår/försommaren med fågelskådning och exkursioner så var Angarngruppen även med i referensgruppen för “Kilsamverkan” samverkansgrupp för Angarn-, Bogesund- och Rösjökilen. En punkt på agendan var att ta fram och enas om gemensamma ståndpunkter kring samrådsförslaget för RUFS 2050 (Regional Utvecklingsplan (långsiktig) för Stockholmsregionen, framtaget av Stockholms läns landsting/Tillväxt- och regionplaneförvaltningen). Kilsamverkan bjöd in till två arbetsmöte under maj/juni. Den 21 juni hade vi fått fram ett gemensamt förslag som återges i sin helhet eftersom de flesta punkterna mer eller mindre berör Angarnsjöängen.

 

  • hälso- och sjukvård borde i detta sammanhang belysas tydligare som en prioriterad åtgärd.
  • Kulturmiljön i kilarna bör Permanent samverkan kring kilarna föreningar och kommuner viktigt. Vi efterlyser tydligare stöd för sådan samverkan och en plattform för de olika samverkansgrupperna att mötas och byta erfarenheter.
  • Kommunernas arbete med lokal grönstruktur till och från kilarna är viktigt. Både för biologiska värden men också för att ”hitta ut” i kilarna.
  • Genom att få tydligare vägledning om hur kommuner ska hantera konflikten mellan grönstruktur och ny bebyggelse kan kilarna få högre status. RUFS 2050 bör också visa en viljeriktning genom hela dokumentet att kilarna skall värnas och att all exploatering (bebyggelse, vägar och annan exploatering) som påverkar kilarna negativt skall undvikas. Där regionalt viktiga strukturer måste komma till inom kilarna skall detta motiveras och beskrivas på vilket sätt det kan göras utan att skada viktiga kopplingar inom kilen.
  • Tillgänglighet till grönkilarna, både fysisk och mental tillgänglighet är viktigt att belysa. Vikten av den gröna strukturen för människorna som bor i regionen både för att det är attraktivt att bo nära grönska men också för folkhälsoaspekter och friluftsliv. Grönstrukturens vikt för lyftas. Detsamma värdet av jordbruksmark och jordbruksmarkens ekosystemtjänster som riskerar att minska när jordbruksmark bebyggs.
  • Det är viktigt att ansvaret för de olika målen som satts upp fördelas. Detta för att göra det möjligt att följa upp och att det blir mer konkret vem som skall genomföra vad.
  • En tydligare koppling till regionala och nationella miljömål skulle vara önskvärd. Genom exempelvis en tydligare koppling till Strategi för ett rikt växt- och djurliv från Länsstyrelsen och andra handlingsplaner ges den konkretisering av vad som skall genomföras som man kan sakna på RUFS-nivå.
  • Värdet av strandskyddet i regionen bör lyftas.
  • Den nya modellen för hållbarhet uttrycker att det ekologiska skall vara ramen vi ska förhålla oss till. Det kan finnas en risk att ekosystemtjänster som människan normalt inte ser glöms bort.
  • Begreppet biologisk mångfald bör beskrivas i begreppslistan i inledningen av dokumentet.
  • Kilarna ska skyddas men det står inte hur. Genom att RUFS inte är bindande ger inte detta mycket vägledning eller tyngd till detta krav om inte en tydligare beskrivning om ansvar och genomförande finns med.
  • Kopplingen mellan olika mål och strategier är oklar. Ett exempel är resiliens och grönstruktur. Hur de relaterar till varandra är otydligt men mycket viktigt.
  • Arbete med kilarnas svaga samband bör prioriteras. Kompensation skall ske om dessa påverkas negativt

Samråd om RUFS 2050 pågår under perioden 8 april – 30 september 2016. Då Angarngruppen inte är remissinstans så var det viktigt lyfta fram ekosystem Sjö som förutsätts finnas för att Angarnssjöängen, långsiktigt, ska vara attraktiv biotop för fauna och flora. Naturskyddsföreningen, Hembygdsföreningen och Friluftsfrämjandet förutom kommunerna Vallentuna, Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Upplands Väsby är remissinstanser. Angarngruppens förhoppning är nu att respektive kommun dock främst Vallentuna kommun tar med synpunkterna från Kilsamverkan i sitt remissvar.

/Karin Hendahl

 

Referens material: http://www.rufs.se/globalassets/publikationer/rufs_2050_samrad_final_webb.pdf (112 sidor)

Konsekvensbeskrivning av RUFS 2050 http://www.rufs.se/globalassets/rufs-2050/rufs-konsekvens.pdf (56 sidor)